Vår Jiujitsu är anpassad till svensk lagstiftning. Den lag som talar om hur, när och varför jag får försvara mig med våld kallas Nödvärnslagen. Du hittar den i brottsbalken och den består av 9 paragrafer. Du hittar lagtexten nedan med lite kommentarer om hur du ska tolka texten.
Lagen innebär i princip att om du utsätts för ett litet hot så får du använda dig av mindre våld än om hotet är grövre. Om någon hotar dig till livet och viftar dig i ansiktet med en kniv så får du använda extremt mycket våld innan det kan anses oförsvarligt. Det som värderas högst i lagen är människoliv. Det enda som värderas högre än en människas liv är flera människors liv. Om en person hotar att döda flera människor är alltså hans liv (i lagens ögon) mindre värt. Andra saker som värderas högt är maskiner som upprätthåller liv, exempelvis respiratorer eller ett flygplan i luften.
BROTTSBALKEN 24 kap. Om allmänna grunder för ansvarsfrihet
|
En gärning som någon begår i nödvärn utgör brott endast om den med hänsyn till angreppets beskaffenhet, det angripnas betydelse och omständigheterna i övrigt är uppenbart oförsvarlig. Rätt till nödvärn föreligger mot: Ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp på person eller egendom, den som med våld eller hot om våld eller på annat sätt hindrar att egendom återtas på bar gärning, den som olovligen trängt in i eller försöker tränga in i rum, hus, gård eller fartyg eller den som vägrar att lämna en bostad efter tillsägelse. Lag (1994:458). Kommentarer: Om du gör någonting i nödvärn är det inte straffbart såvida du inte använder mer våld än vad som krävs. Det ska vara uppenbart oförsvarligt för att vara straffbart. Det innebär att om du får en knuff på krogen så har du mycket små medel att försvara dig med. Om den som knuffar dig har en kniv i handen så har du helt andra lagliga medel att försvara dig med. För att du ska få försvara dig så måste det vara ett påbörjat eller överhängande angrepp, d.v.s mycket nära i tiden. Du får inte söka upp någon en timme efter att han hotade dig och sedan åberopa nödvärnslagen. Även ett angrepp på egendom ger dig rätt att försvara dig. Lägg märke till att det inte behöver vara DIN egendom. Du har lika stor rätt att försvara grannens bil som grannen har. Du har också rätt att försvara dig om du försöker ta tillbaka egendom. Om du kommer på en biltjuv i full färd med att stjäla din bil och han inte lämnar bilen frivilligt så kan du använda ett visst våld för att återta din bil. Dock måste det vara i direkt samband med att tjuven tar din bil. Du får inte försöka återta den dagen efter när du hittar den på en parkeringsplats. Då får du ringa polisen. Du får använda nödvärnsvåld för att hindra någon från att ta sin in i ditt hus eller om han inte går efter att du har sagt ifrån att du vill att han går därifrån. |
|
Rymmer den som är intagen i kriminalvårdsanstalt eller som är häktad, anhållen eller annars berövad friheten eller sätter han sig med våld eller hot om våld till motvärn eller gör han på annat sätt motstånd mot någon under vars uppsikt han står, då denne skall hålla honom till ordningen, får det våld brukas som med hänsyn till omständigheterna är försvarligt för att rymningen skall hindras eller ordningen upprätthållas. Detsamma skall gälla, om någon annan än som nu har nämnts gör motstånd i ett sådant fall. Om rätt för polismän och viss annan personal att bruka våld finns i övrigt föreskrifter i polislagen (1984:387). Lag (1994:458). Kommentar: Du får med våld hindra någon från att rymma som är berövad friheten. Det innebär att du får hålla fast biltjuven som du tog fast tills polisen kommer till platsen. Om han inte gör motstånd får du naturligtvis inte misshandla honom. Då är det inte nödvärn. Först när han vill därifrån och försöker slå dig eller hotar dig, då kan du använda dig av lite ”nödvärnsvåld” |
|
Vid myteri eller under strid eller vid annat tillfälle, då brott mot lydnaden medför särskild fara, får militär förman mot underlydande som inte lyder bruka det våld som är nödvändigt för att lydnaden skall kunna upprätthållas. Lag (1994:458). Kommentar: Gäller militära befälhavare. De kan i vissa fall få bruka våld om den underlydande inte lyder order. |
|
En gärning som någon, i annat fall än som nämnts tidigare i detta kapitel, begår i nöd utgör brott endast om den med hänsyn till farans beskaffenhet, den skada som åsamkas annan och omständigheterna i övrigt är oförsvarlig. Nöd föreligger när fara hotar liv, hälsa, egendom eller något annat viktigt av rättsordningen skyddat intresse. Lag (1994:458). Kommentar: Om din eller någon annan person, din eller andras egendom utsätts för ett hot så får du använda våld. Men inte oförsvarligt våld. Ju större hot, destå större våld. Nödvärn slutar i och med att den anfallande avbryter eller är oskadliggjord. Då får med andra ord inte sparka på en person som ligger. Men det är ju självklart, eller hur? |
|
Om någon enligt 1–4 §§ detta kapitel eller enligt 10 § polislagen (1984:387) har rätt att begå en annars straffbelagd handling, har var och en som hjälper honom samma rätt. Lag (1994:458)
Kommentar: Om en person blir utsatt för ett hot som är så allvarligt att han får försvara sig med våld så får du hjälpa honom och då använda den mängd våld som kan anses motiverat. Med andra ord behöver inte hotet rikta sig direkt mot dig. Om du är ute på motionsslingan och springer och råkar på en våldtäktsman som håller på och våldtar en tjej så får du använda dig av samma mängd våld som tjejen som håller på och blir våldtagen får. |
|
Om någon i fall där 1–5 §§ detta kapitel eller 10 § polislagen (1984:387) är tillämplig har gjort mer än vad som är medgivet, skall han ändå vara fri från ansvar, om omständigheterna var sådana att han svårligen kunde besinna sig. Lag (1994:458).
Kommentar: Om du blir utsatt för ett hot så blir du naturligtvis rädd och förbannad. Lagen räknar inte med att du ska kunna handla rationellt om du råkar ut för ett överfall. Om du i det läget råkar att skada den som anfaller dig räknas detta som en förmildrande omständighet. Du kanske råkar skada hans ögon så han blir blind eller sparka på hans knä så ledband och korsband går av kan du ändå gå fri trots att du kanske använde ”lite väl mycket våld”. Den här paragrafen är framför allt tillämplig när en liten späd tjej blir överfallen av en stor stark man. Den tjejen får använda ett mycket större våld än vad en man får om han blir överfallen av en annan man. |
|
En gärning som någon begår med samtycke från den mot vilken den riktas utgör brott endast om gärningen, med hänsyn till den skada, kränkning eller fara som den medför, dess syfte och övriga omständigheter, är oförsvarlig. Lag (1994:458). Kommentar: Om du exempelvis säger till en person att ”nu går vi ut på baksidan och gör upp” och han följer med har ni ömsesidigt kommit överens om att använda våld på varandra. Då måste våldet vara oförsvarligt för att någon av er ska kunna dömas i domstol. ”Den som sig i leken ger… |
|
En gärning som någon begår på order av den under vars lydnad han står skall inte medföra ansvar för honom, om han med hänsyn till lydnadsförhållandets art, gärningens beskaffenhet och omständigheterna i övrigt har att lyda ordern. Lag (1994:458). Kommentar: I samma klass som paragraf 3. Om du står i lydnadsställning och får en order så ska du i normalfallet lyda ordern. Jag vet inte hur detta ska tolkas i nödvärnssammanhang. Du får höra av dig till polisen eller en advokat. |
|
En gärning som någon begår i villfarelse rörande dess tillåtlighet (straffrättsvillfarelse) skall inte medföra ansvar för honom om villfarelsen på grund av att fel förekommit vid kungörandet av den straffrättsliga bestämmelsen eller av annan orsak var uppenbart ursäktlig. Lag (1994:458). |